Solen skiner över Peking. Måndag 9 augusti 2010. IFK Norrköping-Hammarby IF. Serieledarna mot mittenlaget utan schampoo. Hur det kommer gå? Jag har inte en jävla aning, men jag tror på en matchbild likt den på Söderstadion 1 maj. Många mål, mycket gladfotboll, underhållning på hög nivå och bra drag på läktarna. Bajensfans må vara starka, och de må vara fler. Men vi ska ge dom en match i 90 minuter, likväl som spelarna kommer kämpa i 90 minuter.

Låt oss fokusera på glädjen, älska fotboll, 90 minuters kamp kombinerat med skönspel, lika lång tids allsång på Parken och låt det bli en dag då vi verkligen kan visa Sverige vad fotboll går ut på. Låt det inte bli huliganernas och bråkstakarnas dag, låt inte bajen gå bärsärkargång i den numera klassiska rondellen vid parken, låt inte KGB förstöra dagen för en oskyldig IFK-are, låt inte NG förstöra dagen för någon oskyldig bajare.

Jag går upp till parken för att stötta mitt lag i 90 minuter, inte för att bråka med någon för att den råkar vara av en annan åsikt. Vissa slåss med kärlek, vissa slåss utan kärlek bara för att slåss, men jag hoppas att det kommer komma i skymundan av fotbollsmatchen som ska spelas. Det är faktiskt därför 2000-3000 bajensupportrar väntas till stan, inte för att det ska vara gruppslagsmål likt gamla marknader när bönderna slogs om pigorna.

Vad jag tror? 3-1 till Peking, 11 873 på läktarna och ett jävla draaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaag!

Vi skiter i vem ni är, för vi är serieledare

"...där vill ingen jävel bo". Så hade det nog låtit om jag skrivit detta blogginlägg i egenskap av IFKare, men nu skriver jag det som domare. Forward cup, domarläger med NFDK och åtta andra härliga domare står på programmet för denna helg. Kommer bli minst lika grymt som lägren i Valdemarsvik och Danmark. Älska fotboll var en av kvällstidningarnas stora slogans för ett antal år sedan, och det är ett motto vi kommer leva efter här nere den här helgen!

Jag har fått den stora äran att sova med Äggskallen och Halleluja, dvs Robin Andersson och Senid Halilovic. Detta innebär en garanti för att jag kommer ha roligt hela veckan, och förhoppningsvis kommer inte jag vara offer för lika stor andel av alla deras påhitt som i Danmark!

Matcherna börjar inte förrän i morgon bitti, men redan nu har vi varit iväg och käkat en grym buffé på Örebro Slott, nu sitter vi och väntar på samling och matchtillsättning klockan 16.30, sedan får vi se vad kvällen erbjuder!

Tjiilla!

IFK Norrköping leder superettan 2010. 12 omgångar kvar. 3 poängs försprång. Drömläge, men ändå så långtifrån klart. Jag älskar det här. Flera gånger om dagen ryser jag bara vid tanken på att se någonting man älskar befinna sig i sådan harmoni. Vi spelar bra och vinner ganska ofta, ibland spelar vi dåligt men lyckas ändå vinna, och ibland åker vi till Dalarna, tar ledningen med 3-0, tror att allting är klart och tappar till 2-3 på fyra minuter men vinner ändå.

Det handlar inte om bättre spelare, det handlar inte om bättre tränare. Skillanden mellan 2009 års IFK Norrköping och 2010 års IFK Norrköping är så liten, men ändå så stor. IFK 2009 var 11 bra spelare, ett gäng bra avbytare, en bra ledarstab och flera hundra supportrar som slogs mellan hopp och förtvivlan. I år är IFK Norrköping en familj. Supportrar, startelvan, avbytarna, ledarstaben, styrelsen och spelarnas privata familjer jobbar i samma anda. TILLSAMMANS mot Allsvenskan 2012. Det var det som var sagt innan. Men TILLSAMMANS kommer vi, tror jag, att spela i Allsvenskan redan 2011.

Många små detaljer gör att sammanhållningen stärks. På den OFFICIELLA HEMSIDAN bloggar både spelarfruar och trogna supportrar, i omklädningsrummet dansar man till We No Speak Americano, och på planen sliter alla för varandra likt myrorna i en stack. En för alla, alla för en. Det är vad IFK Norrköping 2010 står för. Låt det vara så i flera årtionden framöver.

Det är inte längre styrelsen mot spportrarna, inte ledarna mot spelarna, inte Micke Andersson mot alla. Det är VI som är Norrköping. Det är IFK Norrköping mot världen. Amen

Undrar var jag ska börja någonstans? Tror jag tar det enkla alternativet att inleda med en ursäkt att detta inlägg/summering från Dana cup-lägret har dröjt, men den som väntar på något gott....

Söndagen den 11 juli var det alltså som vi åkte iväg från samlingsplatsen vid domarklubben. Vi som åkte var Stig Stjöström, Daniel Johansson, Simon Hanna(instruktörer/lägerledare), jag(Tomas Edstrand), Josef Eissa, Alexander Özmen, Gabriel Abdulahad, Alexander Bitar, Dani Danho, Senid Halilovic för att på vägen även hämta upp överledare Henrik Persson samt domarna Robin Andersson och Martin Örtegren!

Resan till Göteborg, varifrån vi skulle ta färjan till Danmark och Frederikshavn, tog ca tre timmar och därefter tog nämnda färja ungefär samma tid. På färjan ska även sägas att vi fick njuta av en enormt stor, bra och god frukostbuffé vilken jag rekommenderar om ni någon gång ska åka denna sträcka.

Väl framme stog två dagar med lära-känna-tema på schemat. Dels att vi skulle lära känna varandra mer, men även att vi fick känna på staden, atmosfären och kulturen. Att en cola på restaurang kostar 34 DKK och en öl 30 DKK bara för att nämna ett exempel. Men en sak är säker, att de här dagarna byggde upp en enorm stämning inom gruppen, det var ett practical joke här, ett bus där, och ett gapskratt där. Alla trivdes vi med varandra, trots att många av oss aldrig ens setts tidigare. Riktigt bra upplägg, och de här två dagarna tror jag personligen har stor del i att hela veckan blev så lyckad. Lite exempel på vad vi hittade på:

* Tandkrämshyss på nattetid

* Bad

* En tripp till Smögen

* Domarintrokväll

* Invigning

och mycket mycket mer.

På tisdagen började sedan allvaret på riktigt med matcher, eller kamper som vi fick lära oss att det skulle heta;) För egen del blev det tuffast möjliga inledning med en pojkar 18-match mellan ett Brasilianskt lag och ett norskt. Riktigt rolig match, framförallt brassarna visade prov på grym kvalitet och det var skönt att vara inne i cupen ordentligt redan från början.

Schemat fortlöpte med 2-4 matcher per domare och dag, och även om vi hade några dippar så var responsen från både lag, publik och framförallt instruktörer/lägerledare väldigt positiv. Stämningen inom gruppen var som sagt fortsatt hög, vilket även säkerligen hade stor inverkan på våra resultat på banan. "En glad domare är en bra domare".

Vissa utvecklades enormt mycket, vissa utvecklades ganska mycket och vissa stod ganska still men fick många pusselbitar att förbättra att ta med in i höstsäsongen. Ingen nämnd, ingen glömd!

Simon nämnde även en väldigt bra sak någonstans under detta läger, och det var att det inte bara är vi domare som lär oss, utan instruktörer och ledare utvecklas självklart enormt själva, och kan få tips och idéer att ha nytta av i sitt eget dömande.

Slutspelsdagarna torsdag och fredag blev även hekiska dagar för våra stackars ledare som fick springa fram och tillbaka mellan planer och disciplinmöten stup i kvarten, men en stor eloge till dem att ställa upp både för arrangörerna och domarna på det sätt ni gjorde!

Lördagen var även finaldag och tre stycken fick äran att döma a-final inne på stora Nord Arena, dessa var Martin Örtegren(HD) och Robin Andersson/Josef Eissa(AD).  Även en b-final där Alex Özmen var HD, assisterad av Gabriel Abdulahad och Alex Bitar. Sjunde och sista finaluppdraget gick till Senid Halilovic som var AD åt två norska kollegor i B-final, P18.

En stor ära att vi fick så många fina uppdrag, och hoppas vi presterar tillräckligt bra för att även få det nästa år när vi med största sannolikhet kommer tillbaka.

Det börjar bli långt nu, och snart dags att summera denna avslutningskrönika eller vad man vill kalla det? Riktigt kul hade vi i alla fallhela veckan med något undantag och till alla er som inte var med i år, rekommenderar jag att jobba för en plats nästa år, det är inget ni vill missa!

Bloggen tappade lite undre slutet av veckan i takt med att dömandet ökade betydligt, så tyvärr blev det inte så ingående rapporter. Men vi har haft fortsatt riktigt roligt, mycket skoj, mycket IFK vs Syryoye, mycket döma och ja helt enkelt mycket fotboll. Och en del tandkräm och annat.

Egentligen skulle jag bara rapportera att vi har överlevt veckan, inklusive gårdagens avslutningsfest, och att vi om ca 20 minuter ska bege oss hemåt igen. Hem, direkt till Sports Camp.

Det är vi som är Domare!

Btw så kommer det en summering av hela veckan, kanske även med lite bilder, någon gång under nästa vecka, om jag hinner med det mellan träningarna på SSC 2010.

Många matcher idag, mycket varierande väder, men fortfarande lika roligt. DJ vaknade i morse upp med en sväng av pepsodent inlindat i håret, vilket gav både oss och honom många skratt under dagen :)

Gästbloggning... Inte ett uttryck som någon sansad människa föreknippar med seriösa (nåja) och innehållsrika inlägg, men det finns ju, som alltid, undantag som bekräftar regeln.

För att komma till saken och börja med en presentation så är jag, precis som skaparen till denna eminenta och ytterst välskrivna blogg, fotbollsdomare. Några år yngre än ovannämnda person, men det kompenserar jag med att vara starkare och fetare. I och med att min personlighet inte känns relevant i det här sammanhanget så nöjer vi oss med denna flyktiga information och går vidare med inlägget. Avfärdstiden var satt till en ohygglig tidpunkt på lördagsnatten/söndagsmorgonen, men folk var trots detta pigga och glada (och kladdiga i håret av diverse produkter som inte var hårvax) - bra så. De första dagarna har dock redan beskrivits ingående i den här bloggen (även om min personliga åsikt är att han har missat en hel del händelser som vi dock håller internt), så jag tänkte vara lite banbrytande och således bjuda på lite bilder.

I väntan på att ledningen skulle dricka upp sitt kaffe.

Simon Hanna var glad i hågen. Det skall poängteras att bilden är tagen innan det stora, tidigare nämnda minibusskriget utbröt.

Inte ens personer med titlar som "överledare" klarar sig undan.

Den här bilden väcker ju en del funderingar. Var det måhända så att det var kallt för att bada och han kompromissade med att göra det, men med kläderna på? Var det för att övriga gruppmedlemmar inte skulle bli avundsjuka på överledarens bringa? Vissa frågor är bäst obesvarade - bilden talar för sig själv. FREEDOM!

Avslutningsvis så bjuder vi på en bild på Herr Persson i yngre dagar.

Nu nöjer vi oss med detta och önskar eventuella läsare en god natt. Jag kan nog tala för hela gruppen när jag säger att vi är oerhört laddade inför morgondagens bravader och uppdrag.

/R. Andersson

Eftermiddagen var ju faktiskt fullkomlig underbar idag, först som sagt några timmar i Skagen på diverse äventyr, sedan en minibussresa utöver dess like med tjuren Hanna Simon innan det blev någon timme med bad strax utanför Fredrikshavn.

Först var vi 6-7 stycken som badade, det slutade med att vi med olika stora besvär tillslut fått i allihopa inklusive överledare Persson i vattnet, och väl i var det minsann ingen som tyckte det var obehagligt. Vi ger, vi tar och har jävligt skoj, tillsammans, åt varandra och med varandra.

Därefter var det någon som med millimeterprecision lyckats planera in tiden för den stora invigningen på Arena Nord. Det var värme, till och från sol hela dagen, men ju längre in på den extremt pampiga invigningen vi kom desto mer kändes det att regnet var på väg. Mycket riktigt, 10-12 minuter efter att invigningen slutförts kom en vrålskur med både buller, brak, åska ösregn och skrikande deltagare på kuppen. Det var så illa att vi blev tvugna att ta Taxi för att kunna ta oss till bilarna, parkerade ca 1 km bort.

Mycket välplanerat, extremt välorganiserat och dessutom riktigt riktigt stort. Fulsatta läktare, ett antal tusen, runtom banan och inne på planen en konferencier, drygt 300 lag och 13 stackars domare/ledare/instruktörer från Norrköping. Maffigt, och ytterliggare saker som jag lovar att ni som är hemma inte vill gå miste om.

Vi har även nu ikväll fått tillsättningen för första speladagen i morgon, och jag kommer med glädje att döma fyra matcher, varav den första blir den på papperet klart tuffaste utmaningen. Pojkar 18, premiärmatch mellan Karanba från Brasilien och Gaerum från Norge. Kommer bli extremt kul, tuff utmaning och med hjälp av Dani Danho och Gabbe Abdullahad på sidorna tror jag det kommer gå kalas!

Nu är det dags att lämna över till en gästbloggare som får presentera sig själv i sitt inlägg :)

Det är vi som är domare!